fredag 29 oktober 2010

Hönan ruvar


Ja, det är så man kallar de veckorna som nu följer på IVF-språk...
När vi kom till RMC idag fick vi veta att de hade kunnat göra microinjektion på 7 av 8 ägg, 4 ägg hade befruktats varav ett hade toppkvalité. 2 andra såg jättefina ut men inte riktigt lika fina som det vi fick tillbaka så de ville inte frysa dem. Själva ingreppet tog bara några minuter och vi fick se på en skärm när embryot lades på plats i livmodern. Det är ca 35% chans att en återinföring av ett embryo ger en bebis, detta gäller rent generellt. Nu följer några nervösa veckor innan vi vet. Oavsett hur det slutar så är vi så otroligt glada för att vi har kommit 2 steg längre den här gången än sist; befruktning och återinföring. Det finns stort hopp om att vi en dag ska kunna få barn via provrörsbefruktning. Kanske är den här gången inte vår eller så kanske är den det.
Jag kommer förmodligen inte skriva så mycket mer om vår IVF-resa här på bloggen förrän vi vet säkert hur det har gått, jag skulle nog bli tokig på att analysera symtom. Nu ska vi fokusera på att må så bra som möjligt och leva som vanligt, även om Mattias är väldigt rädd om mig, jag fåt .tex inte lyfta eller knappt gå i trappor och om jag ska göra det så hör jag alltid ett "försiktigt nu". Goding!
Måste få tacka igen för alla kommentarer här på bloggen, alla telefonsamtal, sms och besök vi fått. Blir alldeles rörd, ni betyder så mycket för oss!!! ♥♥♥♥♥

6 kommentarer:

Linnéa sa...

Mycket kärlek till er!! Helt rätt att dra er tillbaka försöka leva som vanligt nu i väntan, annars blir man som du säger, lätt tokig!

Jojja sa...

Åh, grattis till att ha kommit så långt! Ska hålla tummarna för er nu! Att bli mamma är verkligen det finaste som finns.. :)
Kram!

Maria sa...

Maria och Mattias vill bara önska er ett stort Lycka Till och hoppas det går bra den här gången. Även om det måste bli fler försök så vet ni ju att det finns stort hopp. Orättvist att det ska vara så svårt för vissa att få uppnå glädjen i att bli föräldrar. Men jag vet att ni snart är där, vi håller tummar och tassar här för er så hårt vi kan. Kram.....

Anki J. sa...

Så spännande och kan bara önskar er så mycket lycka till nu. Försök lev som vanligt men vila när du känner att det behövs och ta det lite lugnare. Så gulligt att Mattias är så rädd om dig <3
Håller tummarna så för er!
Kram

Joanna sa...

STORT GRATTIS!!!
Nu är det 'bara' ruvning kvar...

Du har alla mina tummar!

Längtan sa...

Vad härligt att du äntligen blivit ruvare!!