lördag 25 februari 2012

Överdos



Överallt kryllar det av stora magar, bebisbesked och små barn. Just nu blir det bara lite för mycket, en överdos. Jag är jätteglad att världen utökas och att folk bildar familj. Men för varje nytt bebisbesked så blir vår sorg mer och mer påtaglig. Vi påminns om det vi inte har och kanske aldrig kommer få. Både jag och Mattias och många runt omkring oss tror fortfarande att det kommer bli vår tur någon gång. Det har ju sett så bra ut vid återföringarna men så vill inte embryona stanna, det är det som är så knäckande. Vi har ett frysförsök kvar i vårt 3-pack. Tänk om det inte funkar heller? Då måste vi ta ställning till hur vi går vidare, som det känns nu så blir det fler behandlingar i Göteborg. Nya försök betyder omladdning med ny energi, hormoner, viktuppgång, väntan, hopp och väntan.

Vi vill ju också vara del av den bebisyra som pågår överallt, dela den med jämngamla kompisar. Men istället så står den biten av livet stilla. Det finns många som kämpat med IVF längre än vi och det är jätteskönt att gå in på deras bloggar ibland och se att de nu väntar barn, man samlar hopp. Samtidigt är det ingen i vår närhet (som jag vet i alla fall) som längtat efter barn lika länge som vi. Varför just vi??

Ibland blir sorgen och ledsamheten så stor att det värker i bröstet, det gör fysiskt ont. Längtan gör så otroligt ont. För några år sedan var det lättare när hoppet var större men i takt med att hoppet avtar gör det bara mer och mer ont. Att träffa en liten bebis eller se en stor mage kan ta energi för en hel dag, tidvis känns det som om man knappt orkar stå upprätt och efteråt går luften fullständigt ur en och man är tömd på energi. Jag vill ju inte att det ska vara så här, jag vill orka allt och då framförallt träffa vänner med stora magar och små nyfödda bebisar utan att behöva bli påmind om vår sorg. Jag vill vara den där positiva, glada Maria som fanns innan men som inte alltid finns nu. Jag vill hoppa över den här biten med väntan, det räcker nu.

Mitt fokus för tillfället ligger på träning och längtan efter Teneriffa. Det ska bli så skönt att komma till värmen om ett tag, det är runt 22-24 grader på dagarna där nu, låter inte helt fel :)

torsdag 23 februari 2012

Våren är sannerligen välkommen!


Visserligen med raggsockor (stickade av Mattias söta moster i Finland) på fötterna och en fleecefilt runt mig men i förrgår blev det premiär på altanen! Solen tittade fram och det droppade smältvatten från taket på altanen. Äntligen!! Idag satt jag och tjejerna där en stund igen och nu är nästan all snö borta. Det regnade större delen av gårdagen och inatt. Det gör faktiskt ingenting att snön är borta på marken (syns lite på nedersta bilden). Våren är på väg och den är sannerligen välkommen. Vintern har varit lång, seg och ganska ledsam. Nu går vi mot ljusare tider och förhoppningsvis ljusare stunder :) Ser väldigt mycket fram emot helgen då vi ska umgås med kompisar både fredag och lördag kväll. På dagen på lördag blir det även hockey med Mattias föräldrar samt en bit god mat. Imorgon på förmiddagen efter jag varit på gymmet ska jag till goa vännen A på lite fika och mysa med hennes goa barn, längtar efter alltihopa!

Knähundarna



Tja!

tisdag 21 februari 2012

En sång till modet

Igår fick jag ett inlägg i min logg på Facebook från en gammal klasskompis. Hon skrev att hon hade varit på en konsert med Mikael Wiehe och att jag var den första hon tänkte på när hon hörde den här låten. Jag vet att hon läser min blogg och håller tummarna för oss. Jag blev så otroligt glad och ögonen blev fulla av tårar när jag lyssnade på låten. Tack kära Kristina :) ♥ Här kommer en länk till låten där Mikael Wiehe sjunger den och nedanför kommer låttexten:

Här är en sång till modet
Den är till alla dom
som vågar tro på morgondan
fast natten är så lång
Här är en sång till modet
en liten, enkel låt
Det kanske verkar meningslöst
Men jag sjunger den ändå

Här är en sång till modet
till glädje, hopp och skratt
Till dom som tror på kärleken
fast hatet är så starkt
Till alla som slår sej samman
Till alla som ställer krav
Till dom som vet hur svårt det är
och ändå säger "ja"

Här är en sång till modet
hos dom som vågar se
Som inte låter tysta sej
men säger som det är
Till alla som bygger broar
Till alla som släpper in
Till dom som tror att människan
kan göra det, hon vill

Här är en sång till alla
som vägrar att ge opp
Till dom som kämpar vidare
fast livet är så hårt
Till alla som vågar längta
till nåt, dom aldrig sett
Som inte låter kuva sej
men håller på sin rätt

Här är en sång till modet
Den är från mej till dej
En liten enkel visa
med det, jag helst vill säg'
Så vårda den väl och lär den
och nynna den ibland
För då växer den och sprider sej
i hela Sveriges land

lördag 11 februari 2012

Award




Har fått en blogg av Längtan, hon skriver så här på sin blogg: Maria- "Har kämpat för att bli gravid i cirka fyra år utan att ha lyckats. Har nu tagit en ivf-paus och jag hoppas att plusset dyker på när hon i vår sätter igång med ivf igen."

Tack! Detta gjorde mig så glad :) Jag skickar vidare awarden till alla IVF-kämpare som ännu inte blivit gravida eller fått sin lilla bebis, vi behöver den lite extra mycket!

lördag 4 februari 2012

Dags för ett inlägg


De senaste veckorna har jag/vi som ni kanske förstått inte mått sådär precis toppen. Energin har varit helt slut och jag är väldigt glad att vi inte är mitt inne i någon IVF-behandling just nu för det hade bara inte gått. Samtidigt är sorgen större och tyngre att bära än någon gång innan och det känns som om alla runt omkring en är gravida, har fått barn eller kommer att få det snart. I stort sett alla bloggar jag läst innan har nu en bebis på jäsning eller precis fått barn. De senaste veckorna har helt enkelt blivit en överdos av påminnelse om det vi inte lyckas få. Sen så här mitt i pausen blir man kanske också extra känslig, man hade velat bara vara och att barnförsöken för övriga också stått stilla men det kan man ju inte styra över. Dock känner jag att det börjar vända nu, dagarna blir ljusare och det är inte jättelångt kvar till vår resa till Teneriffa. Jag har varit riktigt flitig med träningen sista veckorna och springer nu lite drygt 5 minuter i sträck på löpbandet, går 1 minut, springer 4.5 osv.... Jag vet, det låter inte länge men för mig är det väldigt länge med tanke på att jag orkade 30 sekunder i taget när jag började träna precis innan jul. Tupperwareförsäljningen har gått alldeles lysande i januari och jag lyckades ta mig in på en åttondeplats av 2500 konsulenter i Sverige för januari.
Sammanfattningsvis så har det varit tunga veckor med mycket påminnelse om det vi saknar och längtar efter så i livet men det är skönt att det börjar vända nu. I veckan snudda faktiskt till och med tanken på när nästa IVF-försök skulle bli. Just nu tänker vi nog maj, efter resorna utomlands och när semestern inte är så hemskt långt borta. Idag har vi samlat energi och kraft ute på sjön utanför Gnosjö tillsammans med Mattias släkt. Vi var 14 personer ett tag på isen som var 15cm tjock redan. Ikväll blir det bowling med Mattias och min yngsta syster Evelina och efter det lite libanesisk hämtmat samt Melodifestivalen :)


Morgonmys i köket, Lady verkar vara sugen på att

hitta på något idag....


Full fart på isen, så härligt det är att få busa o springa fritt!


Pimpelfiske, pulkaåkning och promenader.


Far o son


Finsk grillkorv är bäst...




Mattias med ett av sina kusinbarn samt Leia & Lady.







Min fina lilla Leia lus :)