Delade känslor

Det här väldigt mycket delade känslor för tillfället. Ena sidan av känslorna vill bara skrika och säga faaaaaaaan varför blir det aldrig vår tur??? Har vi inte väntat nog? Kommer vi någonsin ha tur i det här? Hur länge orkar vi?

Andra sidan av mina känslor känner att det finns så mycket annat än barn i livet och att vi har så mycket att vara tacksamma för. Julen närmar sig och vi har en massa roligt inplanerat framöver, vi bor på ett underbart ställe och vi har det bra tillsammans, kanske bättre än någonsin. Den positiva sidan av mina känslor är större än den hopplösa och den här gången reste vi oss lättare än i våras när vi inte fick några befruktade ägg alls. Nu vet vi att hoppet finns och förmodligen kommer vi att ha turen genom provrörsbefruktning.

Det känns skönt att ha ett jobb, att ha tupperwarevisningar vid sidan om jobbet, att träffa vänner och familj som vanligt och att spela på cellon. Det känns underbart att snart börja planera inför julen; vilket julgodis som ska göras, hur adventsljusstaken ska se ut i år och hur årets julkort ska utformas. Det är väldigt viktigt att livet fortsätter som vanligt trots det här men i en lagom takt för att känslorna ska hinna med. Vi måste tillåta oss att sörja och det gör vi, pratar mycket om det och hur planerna ser ut i framtiden.

Nu har jag jobbat två nätter och efter inatt är jag ledig ett par innan jag jobbar helgen. På torsdag har jag ett tupperwareparty inbokat, känns jätteroligt! Nehepp, dags för lite kvällsmat strax och lite mys med sambon i soffan såklart :)

Stor kram till er alla!!