Vecka 10, ultraljud och fin present!

Idag är det 2 veckor sedan vi var på ultraljud och det har varit ganska långa dagar. I morse var jag både ledsen och orolig inför dagens ultraljud. Tänk om tvillingarna inte fanns mer? Ultraljudet gick bra. Vi fick se våra två små som nu var lite drygt 2 cm/styck. Man kunde se huvudena, rumporna osv :-) vilken lycka! Det är alltså inte bara som Mattias har inbillat sig, magen växer! I helgen var det dop i Västergötland för fina kusinbarnen. Vi fick en jättefin påse med massa gott från min faster med familj. De har följt oss hela vägen. Tack snälla! Stor kram till er alla och trevlig midsommar! På bilden visas bara en tvilling, det var omöjligt att få en bra bild på båda men de såg likadana ut :-)

Vecka 9 och ledig helg!

Välkommen vecka 9! (8+1 idag). Det är en märklig upplevelse att skriva såna här inlägg och det kommer det nog vara ett tag. Märkligt att det är oss det gäller den här gången... Tanken "tänk att det blev till slut ändå" slår mig ofta. När hoppet var som kanske lägst och längtan som störst så blev ni till våra underbara mirakel! Nu ska jag njuta av en helt ledig helg efter att ha jobbat lite eller hela av 3 föregående helger, både frivilligt och ofrivilligt. I förrgår var jag och vovvarna bus nere vid sjön som ligger en kilometer från oss så de fick bada. Lady simmade och simmade, det var svårt att få med henne hem sen. Vattenhund? Nej, Cavalier faktiskt men ett riktigt blötdjur! Trevlig helg allihopa! Kramar :)

En dröm blev sann idag

Att få gå till barnmorskan på besök har i 4,5 år varit en dröm. Idag var jag på hälsosamtal och om 2 veckor är det dags för inskrivning. Barnmorskan tyckte att det var spännande att det var 2 som bodde i min mage och var väldigt glad för vår skull att vi äntligen väntade barn. Jag har tidigare sommarjobbat på hemsjukvården som ligger i samma byggnad som barnmorskemottagningen så de flesta där känner jag till så det känns tryggt och bra :) vi har fått lite material att läsa och det ska bli riktigt roligt! I eftermiddag när jag hämtade posten innehöll den bland annat ett paket med ett jättefint halsband från härliga E och hennes familj som följt vår kamp. På halsbandet som hon kallade för "Tro, hopp och kärlek" sitter 2 skyddsänglar. Tack snälla, så himla fint!

Vad vill man när man kommenterar så här?

Först hade jag inte tänkt skriva något om kommentaren jag fick igår där "Anonym" skrev följande; "Hur, undrar HUR, kan du tro att detta skall gå vägen?" men den gör mig så irriterad så jag kände att jag måste få skriva av mig lite och svara. Jag har tidigare fått en annan vass kommentar också från en "Anonym". Vad vill man med en sådan kommentar och vem är du som undrar? Jag och min sambo har kämpat i 4,5 år för att våra mirakel ska bli till och totalt genomgått 6 provrörsförsök. Är vi inte värda den här lyckan? Varför skulle det inte gå vägen? Om inte hoppet och tron om att detta ska gå bra fanns hade vi aldrig hoppat på IVF-tåget. Om vi inte fått pepping från vänner, familj, bloggläsare och läkare både här hemma i Göteborg som trott på oss så hade inte hoppet varit så stort. Naturligtvis kan det bli så att det inte blir några barn trots att man blivit gravid men så är det ju alltid för vem som än blir gravid. Du "Anonym" får jättegärna höra av dig till mig via mail och förklara lite mer vad du menar, om inte så låt bli och skriv såna här inlägg i framtiden. Man blir både ganska ledsen och irriterad men det kanske var det som var tanken. Avundsjuka?!

Välkommen vecka 8!

Så länge man har längtar efter att få göra såna här inlägg med veckor som rubrik. Så länge man längtat efter att få räkna veckor och läsa om vad som händer i magen för varje dag som går. Nu är den tiden äntligen här och det finns väl egentligen bara ett ord som beskriver känslan just nu; ÄNTLIGEN!! Det är en väldigt spännande tid vi har framför oss och vi skulle väl önska att de kommande 4 veckorna går väldigt fort så vi känner att vi är en bit på väg och kan vara lite lugnare. Det är ju fortfarande väldigt tidigt.. Vi var på ultraljud nu i eftermiddag och våra små mirakel mådde bara bra :) nu känner jag att vi kan börja njuta av det här på riktigt! Jag är ju faktiskt gravid! Första spyan avklarades på vägen hem från ultraljudet idag också, yes!

2 Skyddsänglar

De här söta änglarna fick vi från en fin vän igår. Hon och hennes sambo har också genomgått Ivf och vet hur det är att kämpa för att få barn. Nu ska de här små skyddsänglarna som hon sa att de var skydda våra tvillingar. Tusen tack! Jag har fått en del undringar om vilken vecka vi är i och det är v 7, 6+5 idag och bf blir 23 januari men vi är helt inställda på att om nu allt går bra så kan det ju bli december lika gärna. Det gör ingenting, huvudsaken är ju att allt går bra :)

För 2 veckor sedan.... PLUS!!

Vi förstår att ni har undrat! Vi också... För 2 veckor sedan fick vi ett fint plus för första gången. En dryg vecka senare blödning. In på koll och vi fick se 2 (!!!) hinnsäckar med varsin gulesäck i varje. Dock inga hjärtslag, för tidigt sa doktorn, v 5+6 då. Lite mer blödning nu i helgen och oro förstås. Vi var ganska säkra på missfall. Upp i gynstolen idag igen och vi får se 2 hinnsäckar med varsitt hjärta i som slår. Herregud, de finns!! Som läger är nu så väntar vi alltså tvillingar. Oron finns ju såklart. På torsdag är det ny koll igen, och det kommer bli många framöver eftersom det är 2. Detta är helt galet underbart och vi är så tacksamma för detta :-)