Imorgon...

...är äggplockningsdagen! Vi har bestämt att det ska funka nu, bara så ni vet det ;-)
Känslorna är så blandade inför imorgon, nervöst och hoppfullt på samma gång. Det blir återinsättning på torsdag om det inte blir många befruktade för då vidareodlas embryona till Blastocyster och det blir återföring på söndag. Jag tror att vi behöver få 5 eller fler befruktade för att de ska fortsätta odla dem och det är för mycket att hoppas på för vi har aldrig fått mer än 4. Magen ömmar rejält, jag känner av äggstockarna för varje steg jag tar och jag vill egentligen bara ha det här överstökat, vill att tiden ska flytta sig några veckor fram i tiden när ruvningen är över och när vi vet resultatet. Det är alltid bättre att veta än inte. Ärligt talat så är jag ganska trött på hela det här för tillfället; varför kan det inte funka och varför ska vi vara typ sist kvar? Jag vet att vi inte är det men det känns så. Vi längtar ju så och har väntat så länge på vår tur. Nu kan det räcka med väntan....
Oavsett hur det går den här gången så vet jag att vi kommer hitta energi att fortsätta även om det inte känns så just nu. Vi har ju ändå betalat 3 försök på Carlanderska. Och om det inte går på de 3 försöken? Vill inte ens tänka på det nu, det är för långt borta.
Tack för att ni alla fina människor finns för oss och orkar med oss, om det ändå gick att beskriva hur mycket ni betyder! ♥