Bröllop och dop juni 2013

Lite drygt ett halvår har gått sedan vi kom hem med Love och Ludvig från neo i Jönköping. Ett halvår går väldigt fort och det är inga bebisar vi har här hemma längre känns det som. De första månaderna hemma har varit både tuffa, omvälvande, underbara och mysiga. Energikrävande med två små samtidigt och vissa dagar undrar man såklart vad man gett sig in på. När vi är lediga tillsammans delar vi ibland upp barnen om vi båda ska iväg på varsitt håll. Att ha en bebis är som att ha semester men samtidigt känner man sig lite halv när den andra fattas... Hur jobbigt och tufft det än må vara med två små underverk som i början inte sov så mycket, åt många gånger per natt och som ofta skulle ha uppmärksamhet båda samtidigt så finns det en känsla som hela tiden är större än det jobbiga och det är att vi är en familj. Vi FÅR gå upp på natten och trösta våra barn, vi FÅR ha två barn som är hungriga, trötta och vill ha närhet. Vi kunde fortfarande ha längtat och kämpat som så många andra gör men vi är klara nu, Love och Ludvig finns hos oss och de är våra. Våra små fina prinsar som växer allt för fort och som lär sig nya saker varje dag och gör sina föräldrar så där löjligt stolta så fort de visar något nytt de lärt sig :) Jag har fortfarande inte varit och handlat eller gått en promenad utan att någon eller några stoppat mig och frågat, nog är det lite spännande med tvillingar för många. På tisdag är de redan 8 månader (snart 6 månader egentligen) och äter nu barnmat till lunch med stor aptit och gröt på kvällarna sedan ett tag tillbaka. De rullar från både rygg till mage och tvärtom och har börjat flytta sig. Vi leker "tittut", sjunger och busar på dagarna. De sover för det mesta bra på nätterna, sista målet intas vid 20-tiden på kvällen och sen matar vi nästa gång runt 5 på morgonen. Visst, ett par nappintryckningar/barn varje natt men det blir ju ändå en hel del vila för oss som föräldrar. Tanken är att jag ska vara hemma ca 1½ år till och Mattias på fredagar i fortsättningen också. Fredagar har varit och är hans egen dag med barnen och då försöker jag hitta på annat som att åka och handla, tvätta undan hemma och uträtta ärenden. Bloggen då? Ja, ärligt talat så hinner jag inte med den och det känns som rätt beslut att inte skriva längre. All tid går ju till barnen och om man får en stund över så är kanske inte att blogga det första man tänker på. Jag förstår era reaktioner på att jag ska sluta blogga och tar det som en komplimang att ni kommer att sakna min blogg, tack! Vissa kommentarer har jag valt att ta bort då jag både framställdes som en dålig mamma som inte dokumenterade om mina barn och som rent ut sagt var dum i huvudet som slutat blogga. Den 8 juni 2013 blev vi man och fru i Gnosjö Kyrka och barnen döptes. Det var vår goa vän Theresia som vigde oss och döpte barnen och det gjorde hon så himla bra! Efter kyrkan hade vi fest i en gammal fabrik i Marieholm norr om Gnosjö för 99 personer och det blev väldigt bra. Bättre än vad vi någonsin kunnat föreställa oss. Bjuder på lite bilder från vår stora dag :)



Våra syskon är faddrar åt våra barn, Mattias bror Markus för Love


Och min bror Petter och min syster Evelina för Ludvig.





Fina goa Theresia :)





Love


Ludvig


Vi och våra syskon


Ludvig till vänster, Love till höger
































Vi önskar er en riktigt skön sommar!
Kramar från familjen Nordenström :)

BF och sista inlägget

Idag den 24 januari 2013 var Love och Ludvig beräknade att födas. Våra två små prinsar som nu är mer än 2 månader "gamla". Ibland får jag nästan nypa mig själv för att förstå att allt detta inte är en dröm utan att de faktiskt finns och att de är våra de här små liven som är hela vår värld!
Hälften mig och hälften Mattias var tydligen en bra kombination ändå.
Äntligen är vi i mål efter så många år och så många tårar. Resultatet av allt kämpande ligger i våra famnar och sover. Undrar vad de drömmer om?! Troligtvis mat, det är ju en ganska stor del av deras liv för tillfället.
Som sagt, vi är i mål och det känns som om det är lagom för bloggen att gå i mål och göra ett sista inlägg. Bloggen har varit en underbar ventil och hjälp de här åren för att inte tala om era underbara kommentarer, tack!!
Nu är vi som vilken småbarnsfamilj som helst som inte hinner med en blogg på samma sätt. Dessutom tror jag inte att intresset för att läsa om BVC-besök, trotsåldrar och bebisgos är lika stort som att läsa om ivf?
Kanske har jag fel men det är ju sånt alla gör och upplever även om de inte skriver om det. Sen tänker jag på våra barn också, de har inte i nuläget möjlighet att säga att de inte vill att jag skriver om deras utveckling på en blogg så därför tar jag det säkra före det osäkra och låter bli även om de skulle tycka att det var ok senare.
Från djupet av mitt hjärta TACK för all stöttning de här åren, tack vare er kända och okända människor så har sorgen varit lättare att bära.
Aldrig någonsin ska vi glömma den resa vi gjort och aldrig någonsin ska vi ta våra barn för givet. Aldrig. Ett inlägg som avslutar bloggen helt kommer i juni efter vårt bröllop och barnens dop såklart!




Morgongos :)



Ludvig



Love

Många många kramar till er alla!!

Härliga dagar

Vilken fantastiskt väder vi har! Det är ju så här vintern ska vara; snö och sol. Idag tog vi en promenad på över en timme, gäller att passa på mellan matningarna när båda barnen sover! Att kunna gå ut så här mitt på dagen en helt vanlig torsdag och ta en promenad är verkligen lyxigt. Vi har redan haft 2 månader ihop som föräldralediga och kommer ha minst en månad till ihop. Efter det kommer Mattias vara hemma minst en dag i veckan tills jag ska börja jobba igen vilket blir om tidigast 2 år. Om jag får bestämma så blir det om 2,5 år. Det är gott att få många dagar ihop. Nu i början behövs de ju varje dag tills vi kommit in i rutiner och sen är det gott att få mer än helgerna ihop!
På tal om helg så är det ju snart helg vilket innebär besök av vänner för vår del. Trevlig helg!









Ludvig



Love



Vi har en "vägg" mellan barnen, annars stör de varandra för mycket och ingen av dem sover....

Helt utskrivna!

Grabbarna gick igenom sista besiktningen på Neo så idag blev vi helt utskrivna :-) 38+6 idag om de skulle varit kvar i magen...
Underbart!!!

Snart 2 månader

På onsdag fyller våra killar 2 månader. Tiden går för fort och de växer så det knakar! Funderar på om någon har något tips på tillväxthämmande medel man kan ge dem? Man skulle bara vilja frysa tiden ibland, dagarna går så fort så fort... På kvällen när man byter till pyjamas på dem så känns det som om man bytte till kläder för typ en timme sen!
De senaste dagarna har de börjat fästa blicken och det är så härligt när man får mera kontakt nu än innan. I lördags tog vi på eget initiativ bort killarnas sonder, de hade ju knappt använts sen vi kom hem och Neo tyckte i fredags att vi kunde ta bort sonderna när vi kände oss redo.
På onsdag ska vi till Jönköping igen på det förhoppningsvis sista besöket på Neo innan vi blir utskrivna helt.






Strax på väg ut på promenad i vagnen. Love överst.

Återbesök

Idag har vi varit på första återbesöket i Jönköping. Barnen hade gått upp fint i vikt, Love drygt 3500 och Ludvig drygt 3300 nu. Loves sond har vi bara använt ett par gånger sedan i onsdags så i helgen kunde vi plocka bort den om det fortsätter så :-)
Ludvig äter ungefär vartannat mål på flaska och vartannat får han via sonden. Man förstår att det tar mycket energi att lära sig äta själva! De får hälften min mjölk och hälften ersättning och än så länge bara via flaska. Vi har provat amning också och de orkar en del där också men blir väldigt trötta så därför kör vi nu med flaska så de kan bli av med sonderna snart och vi kan bli utskrivna från Neo helt. Igår var vi ute och gick en sväng hemma hela familjen och det blir nog en sväng idag också, det är ju så skönt! Trots att vi bara varit hemma sen i tisdags så känns det som om vi varit hemma mycket längre och det är så skönt att vara mer "fria" nu och kunna göra saker och ting när det passar oss eller framförallt barnen.
Barnen sover bra på nätterna än så länge och det är väldigt skönt!
Idag när vi var på sjukhuset och mötte folk så vände de sig om när de passerat och man hörde "åh, tvillingar!", "det var TVÅ små"! Andra man möter bara ler :-)




Tvillingpappan :-)




Ludvig




Love

Första natten hemma

Första natten hemma är avklarad och det har gått jättebra! Grabbarna sov ganska bra och föräldrarna har sovit lite var också :-) skönt att få vara lite i lugn och ro och göra sina egna rutiner!
Vovvarna är nyfikna och luktar lite på Love och Ludvig men är lugnare än vi trodde de skulle vara. Ligger mest och tittar på dem och nöjer sig med att veta var de är!




Dagen idag blir lugn och ikväll kommer lite kompisar på besök. Igår när vi kom hem hade svärmor städat huset och min mamma kom med mat för ett par dagar, guld värt!!

Imorgon

Imorgon eftermiddag lämnar vi sjukhuset och tro det eller ej men vi får ta med oss Love och Ludvig hem! När vi kommer hem så möter mina och Mattias föräldrar oss och såklart även våra små håriga tjejer. Ska bli intressant att se vad tjejerna tycker om våra bebisar som de säkert tycker är sina bebisar :-)
Det kommer säkert bli en stor omställning för alla att komma hem men vi har bestämt oss för att inte ha så många planer första veckorna.



Matkoma hos Love (till vänster) och nära sömn hos Ludvig :-)

Syrgasen

Syrgasfria sedan drygt 2 dygn tillbaka! Om några dygn får vi komma hem om allt fortfarande ser bra ut :-)

Lapptäcke

Love och Ludvigs mormor har sytt ett superfint lapptäcke till dem. Lady har testat det och godkänt det!
Jag var hemma några timmar i eftermiddag, gosade med vovvarna och träffade min familj. Jätteskönt men oj vad man längtar hem nu!!

Framåt framåt!

För tillfället går det väldigt mycket framåt. Grabbarna behöver knappt någon syrgas längre och blir allt duktigare på att äta själva. Att få komma hem känns inte längre många veckor bort utan förhoppningsvis bara ett par :-) dagens vikter: Love 3360g och Ludvig 3148g!




Love innan dagens promenad. Barnens mormor har stickat så fina overaller i ull.




Morgongos idag

Premiär!

Nej, så mycket bättre sätt att inviga 2013 finns nog inte för oss :-)

2012 - bäst hittills

Januari- mitt inne i en Ivf-paus. Energin var totalt slut efter fem återföringar och det var nog här jag tyckte att det var som jobbigast att längta efter barn.
Februari- ljuset började återvända och så också energin. En resa till Teneriffa låg bara en månad bort.
Mars- en helt suverän resa i början av månaden där vi samlade massor av energi. Sol, bad, god mat och bara vara laddade våra batterier hur mycket som helst. Bästa semestern någonsin enligt min sambo och bi var glada att vi vågat ta en paus från Ivf:andet och göra lite annat!
April- ytterligare en resa gjordes och denna gång till Spanien med mina föräldrar och syskon. Våren var i full gång när vi kom hem och hoppet om att vi en gång skulle få bli föräldrar började komma tillbaka igen.
Maj- den 8:e maj fick vi tillbaka 2 blastocyster i Göteborg. En vecka efter insättningen hade jag en annorlunda känsla i kroppen. På testdagen den 22 maj fick vi ett finfint plus!
Juni- vi fick se Love och Ludvig på en ultraljudsskärm för första gången. Två hinnsäckar med varsin gulesäck i varje. Några dagar senare fick vi se deras hjärtslag första gången. Mycket dubbla känslor under de första veckorna; överlyckliga över att äntligen vänta barn och samtidigt livrädda att förlora dem!
Juli- de första 12 veckorna hade passerats och vi började nog tro att det faktiskt var sant att vi skulle få bli föräldrar ändå! Vi hade härliga dagar på västkusten med våra små lurviga och en härlig vecka i Halmstad med vänner.
Augusti- kände det första fladdret i magen. Åkte till Ullared och inhandlade alla nödvändiga och kanske en del onödiga bebisprylar. Två av allt och kassörskan önskade mig lycka till :-)
September- blev sjukskriven pga blödningar. Oro såklart samtidigt som jag mådde hur bra som helst, gott om energi och inte ont någonstans!
Oktober- en månad som bara flöt förbi, mådde hur bra som helst även om magen började bli riktigt stor.
November- den 15:e gick vattnet kl 06.30. Knappt ett dygn senare fick vi träffa våra fina barn! Förlossningen var både det bästa och jobbigaste jag varit med om men framförallt så häftigt att efteråt få se hur våra mirakel såg ut äntligen! Nu är de 6 veckor och så självklara i våra liv. Det var ju de här vi väntat på!
December- vi har firat vår första jul med våra barn. Idag är det nyårsafton och det går ju inte att sammanfatta 2012 annat än som det bästa året hittills. Samtidigt så är vi redan väldigt nyfikna på vad 2013 har att bjuda på!
Gott Nytt År!!!!



Barn i pyjamas :-)

Frågor

Catharina frågade om vi vet om det är enäggs eller tvåäggs. Nästan alla läkare har bedömt våra killar som tvåäggs under graviditeten förutom en som sa att de troligtvis var enäggs fast hon ändrade sig sen när hon läst på lite om skiljevägg osv. Vi satte in två embryon i Göteborg och det kan ju bli enäggs ändå; om det ena inte klarat sig och det andra blivit två. Men vi är ändå nästan helt säkra på att Love och Ludvig är tvåäggs eftersom de är så olika. Kanske svårt att se på bilder för er men för oss är det ingen risk att ta fel :-)
Theresia undrade hur länge vi blir kvar här till. Lite svårt att svara på, det är syrgasen som ska bort och sen ska de orka äta lite mer själva än vad de gör nu för att vi ska kunna åka hem. Grabbarna har varit utan syrgas några timmar/dag nu och de klarar det bättre och bättre. Sen när den är helt borta så ska de ha övervakningen kvar ett tag så de ser att de håller bra värden. Vi gissar på att vi kommer hem om ett par veckor men då med hemsjukvård, dvs vi blir inte helt utskrivna direkt utan åker hit en gång i veckan samt har kontakt med Neo hemifrån varje dag. De kommer då att ha sina sonder kvar och när de sedan äter helt från mig så tar de bort sonderna och vi blir utskrivna.
Barnen har hela tiden fått beröm för att de har varit så duktiga här, skött sig bra med tanke på hur tidigt de kom men framförallt att de inte fick tillgodogöra sig något kortison alls knappt från mig eftersom det gick så snabbt från vattnet gick tills de var ute. Lungorna var med andra ord omogna när de kom ut och därför har de behövt cpap och syrgas så pass länge. Vi har flera gånger funderat på hur läget varit om de fått stanna kvar ett par dygn till i min mage så lungorna fått mogna mera efter jag fått kortisonet, såna funderingar går inte att undvika. MEN det viktigaste är ändå att det är två pigga killar vi har och att vi till slut kommer härifrån :-)

3 myror i rad och barnvagnspromenad

Bodyn som Ludvig har på sig köpte jag för ungefär 4 år sedan när vi hade varit igenom flera hormonkurer utan framgång och det stod klart att vi skulle börja med Ivf. Bodyn blev första plagget till samlingen av kläder som jag köpt när väntan känts lång och längtan oändlig. Nu sitter bodyn på en av våra prinsar och det går inte riktigt att förstå att det är sant. Tänk hur många gånger man tittat på de där kläderna för att hålla hoppet uppe om att en liten en dag skulle få fylla ut dem...
Vi mår annars bra här, grabbarna är pigga nu från sin förkylning och det märks framförallt på att de klarar sig delvis utan syrgas. De var utan ett par timmar inatt och nu på förmiddagen var Love utan två timmar och Ludvig fyra timmar. Intresset för att äta själva ökar också och det är så härligt. Vi har börjat dra ner på maten de får via sonden eftersom de får i sig lite från mig nu.
Mattias var hemma en sväng igår och klippte klorna på vovvarna och ordnade med lite annat praktiskt. Innan han skulle åka tillbaka hit fick jag skicka följande sms: "Packar du in barnvagnen också? Verkar som om vi kan ta en tur snart :-) ta med fårskinnen också! Puss". Invigning om några dagar alltså, visserligen med övervakning men ändå, så härligt!!




Three ants in a row :-) byxorna är julklapp från barnens mormor och morfar.




Gott att sova tätt ihop!




Gott att hålla handen!

Sondbyte

Då passar vi på att fotografera barnen lite! Idag har de också börjat träna att vara utan syrgas en liten stund. Lite ovant att se dem utan slangarna men härligt!




Love till vänster. Längst upp i bädden sitter två kaniner som de fick i julklapp av personalen här på julafton :-)



Love



Ludvig

Förkylt men stabilt

Då har barnen varit igenom sin första förkylning. Tur att det finns näsdroppar och snorsug :-)
Annars är läget stabilt, båda är pigga och ökar finfint i vikt. Love vägde 2925g och Ludvig 2705 idag, som ni förstår så tycker vi att de växer lite för fort! Storlek 44 är redan passerad och de är inne på 50 nu. Syrgasen har de kvar. Igår fick de båda lite blod, för tidigt födda barn har ofta lite lågt blodvärde och det är normalt för deras ålder. Att de nu fått en skvätt med blod gör förhoppningsvis att de kan bli av med syrgasen snart. De börjar bli mer och mer intresserade av att äta från mig och de orkar längre stunder än förut. Det börjar sammanfattningsvis märkas att de närmar sig fullgången tid!
Julen var mysig här på sjukhuset, barnen fick julklappar av personalen och vi hade våra nära och kära hos oss. Bättre dag kunde vi inte ha fått! Grabbarna fick såklart en hel del kläder i julklapp som de kommer bli hur snygga som helst i :-)



Våra två tomtenissar, Love till vänster.



De här kläderna köpte vi efter rutinultraljudet i augusti och de passar perfekt nu :-) Ludvig närmast kameran.



Tur att det finns bra förvaring i skötbordet på vårt rum!