Vågar knappt....

...skriva ner det på bloggen men helgen har varit lugn! Hittills har det alltså varit blodfritt mer än ett dygn längre än sist och det är vi så tacksamma för :)

Hoppas bara det fortsätter men det vet man ju aldrig. Känner inget speciellt förutom ryggvärk, ömma bröst och trötthet men det kan man ju ha ändå och dessutom kan det ju vara biverkningar av progesteronet. Försöker att inte analysera för mycket, håller mig ifrån internet så mycket jag kan, annars blir man nog lite tokig!

Tack för alla goa sms, kommentarer och telefonsamtal under helgen, jag blir tårögd varenda gång jag vet att ni tänker på oss. Utan alla er hade vi aldrig orkat, det är jag säker på. Det här är mardrömsveckor att gå igenom, man vågar knappt gå på toa. Men imorgon är det i alla fall ruvardag 10 redan, 2 dagar längre än vad vi kom sist. Ett steg i rätt riktning :)

Många varma kramar till er alla!! ♥

I helgen har jag jobbat 2 nätter och idag på eftermiddagen när jag vaknade styrde jag bilen mot Tenhult för en Tupperwarevisning hos en tjej och hennes glada vänner. Imorgon blir det skpgen en långrunda, det behöver nog både jag o tjejerna! På kvällen kommer mina föräldrar hit på en bit mat, mysigt :)