2012 - bäst hittills

Januari- mitt inne i en Ivf-paus. Energin var totalt slut efter fem återföringar och det var nog här jag tyckte att det var som jobbigast att längta efter barn.
Februari- ljuset började återvända och så också energin. En resa till Teneriffa låg bara en månad bort.
Mars- en helt suverän resa i början av månaden där vi samlade massor av energi. Sol, bad, god mat och bara vara laddade våra batterier hur mycket som helst. Bästa semestern någonsin enligt min sambo och bi var glada att vi vågat ta en paus från Ivf:andet och göra lite annat!
April- ytterligare en resa gjordes och denna gång till Spanien med mina föräldrar och syskon. Våren var i full gång när vi kom hem och hoppet om att vi en gång skulle få bli föräldrar började komma tillbaka igen.
Maj- den 8:e maj fick vi tillbaka 2 blastocyster i Göteborg. En vecka efter insättningen hade jag en annorlunda känsla i kroppen. På testdagen den 22 maj fick vi ett finfint plus!
Juni- vi fick se Love och Ludvig på en ultraljudsskärm för första gången. Två hinnsäckar med varsin gulesäck i varje. Några dagar senare fick vi se deras hjärtslag första gången. Mycket dubbla känslor under de första veckorna; överlyckliga över att äntligen vänta barn och samtidigt livrädda att förlora dem!
Juli- de första 12 veckorna hade passerats och vi började nog tro att det faktiskt var sant att vi skulle få bli föräldrar ändå! Vi hade härliga dagar på västkusten med våra små lurviga och en härlig vecka i Halmstad med vänner.
Augusti- kände det första fladdret i magen. Åkte till Ullared och inhandlade alla nödvändiga och kanske en del onödiga bebisprylar. Två av allt och kassörskan önskade mig lycka till :-)
September- blev sjukskriven pga blödningar. Oro såklart samtidigt som jag mådde hur bra som helst, gott om energi och inte ont någonstans!
Oktober- en månad som bara flöt förbi, mådde hur bra som helst även om magen började bli riktigt stor.
November- den 15:e gick vattnet kl 06.30. Knappt ett dygn senare fick vi träffa våra fina barn! Förlossningen var både det bästa och jobbigaste jag varit med om men framförallt så häftigt att efteråt få se hur våra mirakel såg ut äntligen! Nu är de 6 veckor och så självklara i våra liv. Det var ju de här vi väntat på!
December- vi har firat vår första jul med våra barn. Idag är det nyårsafton och det går ju inte att sammanfatta 2012 annat än som det bästa året hittills. Samtidigt så är vi redan väldigt nyfikna på vad 2013 har att bjuda på!
Gott Nytt År!!!!



Barn i pyjamas :-)

Frågor

Catharina frågade om vi vet om det är enäggs eller tvåäggs. Nästan alla läkare har bedömt våra killar som tvåäggs under graviditeten förutom en som sa att de troligtvis var enäggs fast hon ändrade sig sen när hon läst på lite om skiljevägg osv. Vi satte in två embryon i Göteborg och det kan ju bli enäggs ändå; om det ena inte klarat sig och det andra blivit två. Men vi är ändå nästan helt säkra på att Love och Ludvig är tvåäggs eftersom de är så olika. Kanske svårt att se på bilder för er men för oss är det ingen risk att ta fel :-)
Theresia undrade hur länge vi blir kvar här till. Lite svårt att svara på, det är syrgasen som ska bort och sen ska de orka äta lite mer själva än vad de gör nu för att vi ska kunna åka hem. Grabbarna har varit utan syrgas några timmar/dag nu och de klarar det bättre och bättre. Sen när den är helt borta så ska de ha övervakningen kvar ett tag så de ser att de håller bra värden. Vi gissar på att vi kommer hem om ett par veckor men då med hemsjukvård, dvs vi blir inte helt utskrivna direkt utan åker hit en gång i veckan samt har kontakt med Neo hemifrån varje dag. De kommer då att ha sina sonder kvar och när de sedan äter helt från mig så tar de bort sonderna och vi blir utskrivna.
Barnen har hela tiden fått beröm för att de har varit så duktiga här, skött sig bra med tanke på hur tidigt de kom men framförallt att de inte fick tillgodogöra sig något kortison alls knappt från mig eftersom det gick så snabbt från vattnet gick tills de var ute. Lungorna var med andra ord omogna när de kom ut och därför har de behövt cpap och syrgas så pass länge. Vi har flera gånger funderat på hur läget varit om de fått stanna kvar ett par dygn till i min mage så lungorna fått mogna mera efter jag fått kortisonet, såna funderingar går inte att undvika. MEN det viktigaste är ändå att det är två pigga killar vi har och att vi till slut kommer härifrån :-)

3 myror i rad och barnvagnspromenad

Bodyn som Ludvig har på sig köpte jag för ungefär 4 år sedan när vi hade varit igenom flera hormonkurer utan framgång och det stod klart att vi skulle börja med Ivf. Bodyn blev första plagget till samlingen av kläder som jag köpt när väntan känts lång och längtan oändlig. Nu sitter bodyn på en av våra prinsar och det går inte riktigt att förstå att det är sant. Tänk hur många gånger man tittat på de där kläderna för att hålla hoppet uppe om att en liten en dag skulle få fylla ut dem...
Vi mår annars bra här, grabbarna är pigga nu från sin förkylning och det märks framförallt på att de klarar sig delvis utan syrgas. De var utan ett par timmar inatt och nu på förmiddagen var Love utan två timmar och Ludvig fyra timmar. Intresset för att äta själva ökar också och det är så härligt. Vi har börjat dra ner på maten de får via sonden eftersom de får i sig lite från mig nu.
Mattias var hemma en sväng igår och klippte klorna på vovvarna och ordnade med lite annat praktiskt. Innan han skulle åka tillbaka hit fick jag skicka följande sms: "Packar du in barnvagnen också? Verkar som om vi kan ta en tur snart :-) ta med fårskinnen också! Puss". Invigning om några dagar alltså, visserligen med övervakning men ändå, så härligt!!




Three ants in a row :-) byxorna är julklapp från barnens mormor och morfar.




Gott att sova tätt ihop!




Gott att hålla handen!

Sondbyte

Då passar vi på att fotografera barnen lite! Idag har de också börjat träna att vara utan syrgas en liten stund. Lite ovant att se dem utan slangarna men härligt!




Love till vänster. Längst upp i bädden sitter två kaniner som de fick i julklapp av personalen här på julafton :-)



Love



Ludvig

Förkylt men stabilt

Då har barnen varit igenom sin första förkylning. Tur att det finns näsdroppar och snorsug :-)
Annars är läget stabilt, båda är pigga och ökar finfint i vikt. Love vägde 2925g och Ludvig 2705 idag, som ni förstår så tycker vi att de växer lite för fort! Storlek 44 är redan passerad och de är inne på 50 nu. Syrgasen har de kvar. Igår fick de båda lite blod, för tidigt födda barn har ofta lite lågt blodvärde och det är normalt för deras ålder. Att de nu fått en skvätt med blod gör förhoppningsvis att de kan bli av med syrgasen snart. De börjar bli mer och mer intresserade av att äta från mig och de orkar längre stunder än förut. Det börjar sammanfattningsvis märkas att de närmar sig fullgången tid!
Julen var mysig här på sjukhuset, barnen fick julklappar av personalen och vi hade våra nära och kära hos oss. Bättre dag kunde vi inte ha fått! Grabbarna fick såklart en hel del kläder i julklapp som de kommer bli hur snygga som helst i :-)



Våra två tomtenissar, Love till vänster.



De här kläderna köpte vi efter rutinultraljudet i augusti och de passar perfekt nu :-) Ludvig närmast kameran.



Tur att det finns bra förvaring i skötbordet på vårt rum!

Vi njuter

Dagarna går så fort! Det har jag ju skrivit förut och nu när barnen bor med oss går dagarna ännu fortare! De äter var tredje timme, innan det blöjbyte och efter maten pumpar jag. Sen sover de (ibland) en stund och sen är det dags att förbereda för nästa måltid. Vi har dem i vår säng nästan hela tiden för att ha dem nära och kunna mysa så mycket som möjligt! Personalen tar hand om barnen något mål/natt än så länge så vi får sova lite. Idag har jag varit här själv, Mattias är hemma pga förkylning. Inga förkylda människor får vara här på avdelningen, för tidigt födda barn är väldigt infektionskänsliga... Imorgon hoppas vi att han är piggare och återvänder hit på kvällen :-)



Nappar hittar man lite överallt. Verkar som om det bor två bebisar här ;-)

Bästa julklappen

Nu bor barnen med oss på rummet. Dagtid än så länge och med lite syrgas men ändå, vi får äntligen vara som en riktig familj och lite ifred :-)
Fyra dagar kvar till julafton och vi kunde inte fått en bättre julklapp!
Allt går framåt som det ska, grabbarna ökar i vikt ordentligt (Love 2630g och Ludvig 2520g idag). De har fortfarande lite syrgas (0.1 liter/minut som är den lägsta nivån). De tränar på att äta varje dag och det går framåt även om de inte orkar så långa stunder. Några veckor till här väntar men det känns helt ok, speciellt eftersom vi nu får bo tillsammans med barnen :-)