Varken jag eller Mattias har många inom den närmsta släkten som är borta, och här i Gnosjö har vi bara en att besöka på kyrkogården kring allhelgonahelgen, för de andra tänder vi ljus här hemma. Det är något visst med kyrkogårdar denna helg, det är så otroligt vackert och jag tänker varje gång att så här borde det se ut jämt kring kyrkan! Innan jag började jobba i vården var döden för mig ganska främmande men med det jobb som jag har som sjuksköterska har döden kommit "närmare". Vi träffar patienter både levande och döda och tar hand om dem då de somnar in. Döden är nu för mig inte lika främmande som förr utan mer naturlig. Imorgon eftermiddag när jag vaknat tar vi en promenad till Gnosjö kyrka och tänder ett ljus som vi gör varje år och är återigen tacksamma att vi få ha och rå om varandra!
