Första mötet

Att i våras få berätta för våra föräldrar att vi väntade barn var bland det underbaraste vi varit med om. De har ju följt oss på den här resan, peppat och stöttat. Att få visa sina barn för sina föräldrar för första gången var såklart ännu mer underbart, bland det största man kan få uppleva i livet vill jag påstå. I helgen har de varit här både barnens Mormor & Morfar, Farmor & Farfar, Farbror + sambo E. Nu inväntar vi Mostrarna och Morbrodern :-)
Annars mår vi bara bra, det går framåt hela tiden och vi tycker att dagarna går hur fort som helst! Grabbarna klarar längre och längre tid utan sina masker och vi tycker att de växer för varje dag. Växer gör de också, ungefär 25g/dag enligt anteckningar. Ikväll fick vi bada Love för första gången. Ludvig får vänta ett par dagar till pga att han fortfarande har en "nål" i foten som han får antibiotika i.


Mina föräldrar och jag



Mattias och hans familj


Grabbarna hos mig i eftermiddag med sina nya mössor som än så länge är lite stora :-)

Om att vara i mål

När det inträffar en sån här händelse i livet som delvis är oväntad så kommer såklart mycket känslor upp. Mycket oro och funderingar första dagarna. Sen när första chocken lagt sig och vi ser att allt går bra och framåt så kommer andra känslor. Att vi nu är en liten familj är så fantastiskt! Våra små killar är alldeles underbara och perfekta. De utvecklas helt normalt och gör sina föräldrar stolta hela tiden. När man sitter med våra godingar i famnen eller bara tittar på dem så kommer framförallt en känsla; vi är i MÅL!! Efter alla år av väntan och längtan så får vi nu vara som vilken familj som helst :-)
Vilken tur att vi inte gav upp även om det kanske var nära. Vilken otrolig tur att vi orkade hoppa på Ivf-tåget igen i maj!
Det går framåt hela tiden med grabbarna. Båda har vänt i vikt och är om några dagar uppe på sin födelsevikt igen. De tränar nu att vara utan sina masker (cpap) Igår var de utan drygt en timme var och idag på förmiddagen var de utan två timmar. I eftermiddag blir det utan en stund igen. De klarar detta jättebra och har fina värden hela tiden. Det är viktigt ändå att ta träningen långsamt för att inte få bakslag sen.
Ludvig hade en liten infektion i början av veckan men hans infektionsvärde är redan normalt igen. Båda är av med sina dropp och klarar sig på bara bröstmjölken de får från bland annat mig nu. De äter 30ml/måltid, 8 ggr/dygn. Nu så här mitt på dagen så passar vi på att äta lunch och vila och sen ska vi ha dem hos oss några timmar i em igen, längtar redan!! Kramar från oss.

Hej världen!!

Så här ser vi ut :-) vi fick träna lite utan mask idag. Oj vad skönt det var!! Och det gick hur bra som helst. Nu kommer vi att träna längre och längre stunder de kommande dagarna så att vi blir av med maskerna snart... Kram och godnatt från oss!



Ludvig


Love

Våra dagar på Neo

Hej från Neo! Nu är våra barn snart 4 dygn
gamla och det känns som om vi landat lite mera nu. Allt går fortfarande väldigt bra och de utvecklas normalt. Vi ser hur de ändras från dag till dag och hur de blivit lugnare från första dagen. Båda har kvar sin cpap och det kommer de att ha allt mellan några dagar till 2 veckor till. Båda har fått sola lite för de hade lite gulsot. De äter mer och mer för varje dag (får bröstmjölk via sond) och magarna fungerar bra :)
Det kommer att dröja några veckor innan de är mogna för att börja suga från bröstet men det känns jättebra att kunna
ge dem mer och mer av min mat ju mer det rinner till!
Love var väldigt lugn när han låg i min mage med sparkar och han är också den lugnare av dem nu. Ludvig som gjorde flera vändningar/dag i min mage och bökade omkring hela tiden är även nu den som rör sig mest. Tänk att det stämde det som man kände i magen!
De öppnar ögonen emellanåt och de är så fina. Grabbar med humör är det också, om man har bajsat eller inte ligger skönt med huvudet så talar man om det ordentligt med skrik och inte bara gnyr...
Höjdpunkterna på dagarna är ju såklart när vi får ha barnen hos oss hud mot hud. Vi får plocka ut dem så ofta vi vill och mysa så länge vi vill. Vårt rum ligger bara 10m från barnen och vi får komma och gå som vi vill till dem :-) Innan mysstunder byter vi deras blöjor och sedan får de mat via sonden när de ligger hos oss. "Att det kunde vara så mysigt att få byta en blöja" sa Mattias i lördags när vi gjort det första gången. Och det är så det känns, även om de nu kom tidigt så är vi ju en familj och gör som andra föräldrar gör med sina barn t.ex byter blöjor ;-)
Bilder: Love hos mig och Ludvig på mage i kuvösen...

Allt är bara bra!

Våra killar är redan över ett dygn gamla och redan så självklara för oss. Allt har gått över förväntan och allt ser bra ut. Båda ligger i kuvös och får lite hjälp av cpap (motstånd) att andas i även om de andas själva. Enligt läkare och sköterskor här så är allt bara bra och de beter sig helt normalt enligt sin ålder :)
Vi myser med dem hud mot hud ett par gånger/dag och då några timmar i taget. Försöker vila emellan och få i oss lite att äta. Imorgon eller på måndag kommer vi att flytta in på avd där barnen bor (bor på förlossningen än så länge). Vi får eget rum där och delar kök osv med andra föräldrar. Om några veckor kommer barnen få bo med oss på rummet när de inte längre behöver så mycket övervakning.
Förlossningen gick bra, fick föda vanligt precis som jag ville. Det var ett antal gånger under förlossningen som jag ville vända och åka hem men samtidigt så är jag så glad att jag fixade det. Vilka krafter som bor inom en! Mattias var världens bästa stöd hela tiden, så gott att få jobba igenom detta tillsammans!
Några veckor blir vi här nu, vi kan nog inte räkna med att komma hem till jul men förhoppningsvis i början av året. Till slut ett par bilder på våra pojkar, nu syns det ju lite dåligt hur de ser ut pga maskerna men det kommer ju bättre bilder längre fram! Kramar från världens stoltaste tvillingföräldrar :-)

De är här nu!!

Hej! Våra prinsar Love och Ludvig kom till världen kl 05.01 och 05.09. De vägde 1550g och 1725g. De mår bra och vi mår bra :) många kramar från världens lyckligaste föräldrar!

V 31 och vattnet gick i morse...

Nej, tyvärr är det inget skämt. 30 fulla veckor idag och 6.30 i morse hände det som jag trodde skulle ske om ett par månader...
Vi åkte till förlossningen i Värnamo där vi övervakades en stund. Båda barnen mådde bra, skönt! Värkarna startade ungefär samtidigt som vi kom in. Vi blev skickade vidare till Jönköping eftersom de inte har någon barnavdelning i Värnamo. När vi kom till Jönköping hade jag ca 3min mellan värkarna. Nu med värkhämmande dropp så har jag ca 7 min mellan dem. Jag har fått kortisonspruta så att barnens lungor ska mogna så fort som möjligt. Planen är att jag ska, om det går ha kvar dem i magen ett par dygn till. Vi kommer i alla fall, som det ser ut nu bli föräldrar i helgen.
Lite smått chockade är vi som ni säkert förstår men det känns skönt att ha kommit så här långt i alla fall! Både läkaren och barnmorskan här är positiva och säger att det här kommer att gå bra. Vi tar en stund i taget och litar på dem!
Många kramar från oss :)