Blev så himla förkyld inatt, det kom bara pang bom! Typiskt när jag hade bokat tid med en fiolbyggare i Huskvarna idag som skulle reparera min cello. Nåväl, ett par panodil och lite nässpray så gick det ganska bra att åka ändå. Cellon blev jättebra, strängarna sitter ordentligt nu med lite småjusteringar. Jag behöver förmodligen byta det sk "stallet" som håller upp strängarna så småningom men det går på 1650:- så det får vänta ett tag! Nu funkar cellon ett tag i alla fall, huvudsaken är ju att jag kan spela på farfars begravning nästa fredag. Det känns så bra att få spela då eftersom han var på många (om inte nästan alla) spelningar jag haft :) Hittade kläder idag till nästa fredag också, skönt att ha det klart! Det känns som om vi har landat lite i sorgen nu även om det är tomt, väldigt tomt. Ofta slår mig tanken om just det där "aldrig mer". Aldrig mer kommer vi att få höra hans skratt, berätta en rolig historia, gosa med hundarna eller höra vad han nu läst om för ny teknikpryl :)
Nu blir det mys i soffan resten av kvällen, vovvarna snusar gott redan!
2 kommentarer:
Det där tankarna "aldrig mer" de tankarna vill man inte ha...jag förstår hur du känner Maria. Jag saknar min morfar varje dag och när vi åker förbi mormors hus så tittar jag alltid om morfar sitter ute på verandan, precis som om han kommit tillbaka från en lång resa. Men jag lovar dig att det blir lättare för var dag som går, men saknaden tror jag aldrig försvinner helt tyvärr. fint av dig att spela på begravningen och MODIGT! många kramar till dig från mej :) <3
Åh! "Aldrig mer" är så jobbigt att tänka, men det står samtidigt för allt man gjort och delat! Hoppas det går bra när du ska spela och att du kryar på dig från förkylningen!
KRAM!!
Skicka en kommentar